Igår lyxade jag till det och åkte taxi hem från jobbet. Hade så ont i ryggen att jag bara ville hem och lägga mig på värmedynan.
Trött stiger jag in i taxin och chauffören hälsar glatt. Jag dricker lite pepsi Max och ser hur han betraktar mig i backspegeln. Han utbrister högt med ett stort leende, jaha är det månad sex eller sju nu? Jag tänker febrilt för att fatta vad han menar. Va, säger jag? Ja, men du är väl gravid, säger han fortfarande leende och helt säker på sin sak. Som om jag är lite trög just för att jag är gravid. Nej, jag är inte gravid säger jag. Nähä, säger han snopet och en otäck tryckande tystnad uppstår.
Efter några minuter försöker han börja prata om vädret men jag hänger inte på. Jag sitter febrilt insjunken i tankar om hur FET jag måste se ut. Som om jag är gravid i sjätte eller sjunde månaden. Som om jag hade en hel nästan färdig bebis i min tomma mage. Trevlig vecka önskar chauffören när jag betalt. Jävla trevlig vecka på dig också din mupp, har jag lust att säga. Säger bara ett kort hej och slår igen dörren.
Ägnade någon timme åt att spegla mig för att begripa var han kunde se ett sju månaders foster någonstans. Enda anledningen jag kan komma på är att jag hade på mig en ganska urringad babydoll-likanande klänning. Depressing, var det iallafall.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar